Bli medlem och få 20% i rabatt

Oktober 2023: 4.949.933 kronor

I anledning av NEYEs 142-årsdag har NEYE-Fonden återigen valt ut ett antal spännande cancerforskningsprojekt som stöds med en sammanlagd donation på nästan 5 miljoner kronor (3,2 miljoner DKK).

915.000,- går till forskning kring målinriktad behandling av cancer i organ och vävnader.

DSc, Professor Niels Behrendt, Finsenlaboratoriet, Rigshospitalet / BRIC, Köpenhamns universitet.

Med stöd från NEYE-Fonden kommer detta projekt att utveckla en ny behandling för sarcomer. Sarcom är en samlingsbeteckning för en grupp mindre vanliga typer av cancer som kan uppstå i många organ och vävnader i kroppen, men som har en gemensam grund i de typer av celler de härstammar från.

Sarcomer har visat sig vara mycket svåra att behandla med befintliga cancerläkemedel, och även om det finns ett stort behov av utveckling av nya läkemedel inom detta område, är det i viss utsträckning underprioriterat inom läkemedelsindustrin. Det finns därför ett stort behov av universitetsbaserad forskning inom detta område som kan leda till direkt ny behandling.

I min forskargrupp på Finsenlaboratoriet, Rigshospitalet / BRIC, Köpenhamns universitet, arbetar vi med utveckling av riktad cancerbehandling i form av läkemedel som specifikt känner igen vissa komponenter (målproteiner) på ytan av cancerceller. Dessa läkemedel, så kallade antikropps-läkemedelskonjugat, är baserade på en antikropp som reagerar mot de aktuella målproteinerna, samtidigt som den bär på ett gift som dödar cancercellen. Vi har tidigare utvecklat ett sådant antikropps-läkemedelskonjugat, som nu vidareutvecklas av ett spin-off-företag mot kliniska prövningar. Nyckeln vid utveckling av nya läkemedel av denna typ är identifiering av nya proteiner som inom en given cancerform kan användas som målproteiner.

Nyligen har vi identifierat flera lovande kandidat-målproteiner i sarcomer. I detta projekt undersöker vi potentialen för behandling riktad mot dessa komponenter. Vi tillverkar antikropps-läkemedelskonjugat mot dem, undersöker dessa läkemedels förmåga att döda sarcomceller i kultur och genomför regelbundna behandlingsförsök. Arbetet är prekliniskt, men vi hoppas kunna komma fram till prototyper av antikropps-läkemedelskonjugat som direkt kan vidareutvecklas i form av humaniserade varianter för användning på patienter.

775.000, - till forskning kring optimering av cancerpatienters förlopp med immunterapi

Avdelningsläkare, doktor Birgitte Bjørnhart, Onkologisk avdelning R vid Odense Universitetssjukhus

Med detta projekt, stöttat av NEYE-Fonden, kommer vi att genomföra en dansk klinisk studie kallad LIFE-2 (Lungcancer, Immunoterapi, Skörhet, Effekt). Projektet syftar till att undersöka danska lungcancerpatienter som har fått livsförlängande behandling med immunterapi (en så kallad immun-checkpoint-antikropp) under perioden 2015-2021.

Detta kommer bland annat att ske genom analys av över 750 blodprov och 600 livskvalitetsenkäter som har samlats in i en unik biobank. Dessa data kommer att bidra med både viktig och eftertraktad kunskap om de patienter som blir långtidsöverlevare, så att vi säkerställer att fler patienter uppnår detta i framtiden. Samtidigt kommer det även att bidra med viktig kunskap om de patienter som upplever allvarliga biverkningar under och efter en behandlingsperiod med immunterapi, och säkerställa en bättre hantering av dessa i framtiden.

År 2022 intog lungcancer en tråkig dubbel förstaplats i Danmark som både den vanligaste och mest dödliga formen av cancer. Även om immunterapi har förbättrat långtidsöverlevnaden för lungcancerpatienter med obotlig icke-småcellig undertyp jämfört med tidigare standard kemoterapi, finns det fortfarande mycket vi inte vet. Till exempel varför fungerar behandlingen bra på vissa patienter och inte på andra. Hur kan det komma sig att vissa patienter utvecklar biverkningar medan andra inte gör det. Syftet med detta forskningsprojekt är just att identifiera biomarkörer som kan hjälpa till att belysa dessa områden. Detta kommer att kunna användas för att optimera patienters förlopp med immunterapi i framtiden och vara med och säkerställa att en god livskvalitet bevaras både under och efter behandling med immunterapi.

 

Patienterna (cirka 200) i projektet har fyllt i livskvalitetsenkäter och fått biobanksblodprov tagna strax före starten av immunterapin, under behandlingsförloppet (som varar upp till två år) och upp till ytterligare ett år efter avslutad behandling. LIFE-2-projektet kommer bland annat genom mätning av cancer-DNA (ctDNA) i blodet att bidra med kunskap om optimal behandlingsvaraktighet och undersöka om man kan övervaka patienternas sjukdom under och efter immunterapi med hjälp av ett blodprov.

Dessutom kommer vi genom att mäta olika immunsignalmolekyler undersöka om man i högre grad kan identifiera, förebygga och hantera biverkningar av behandlingen. Denna kunskap kan förändra den nuvarande kliniska praxisen inom området och gagna många framtida cancerpatienter – inte bara lungcancerpatienter, då mer än 3000 danskar varje år påbörjar behandling med immunterapi. En siffra som fortsätter att stiga.

775.000, - till forskning kring målinriktad behandling av kronisk lymfatisk leukemi

Universitetslektor och gruppchef Søren Egedal Degn, Laboratorium för Lymfocybiologi, Institutionen för Biomedicin, Aarhus Universitet.

Syftet med detta projekt, stöttat av NEYE-Fonden, är att förbättra och rikta in behandlingen av en form av blodcancer som kallas "kronisk lymfatisk leukemi". En stor del av dessa cancerfall härstammar från så kallade B-celler, de immunceller som normalt producerar skyddande antikroppar när vi blir vaccinerade eller har en infektion. I samband med sjukdomsutvecklingen använder de B-celler som omvandlats till cancerceller samma molekylära signaler som friska B-celler när de reagerar på en infektion.

Vi kommer att undersöka likheter och skillnader i de sjuka och friska B-cellernas biologiska egenskaper i prover från patienter från CLL-laboratoriet på Rigshospitalet och jämföra detta med sjukdomens svårighetsgrad hos varje patient.

Arbetet kommer att utföras av min forskargrupp vid Aarhus Universitet i samarbete med Professor Ralf Jungmanns grupp vid Max Planck Institute i München, Tyskland.

Vår förhoppning är att hitta sambandet mellan de sjuka cellernas biologiska egenskaper på den ena sidan och variationen i kronisk lymfatisk leukemi hos patienterna på den andra sidan kommer att göra oss bättre rustade att diagnostisera patienter på ett mycket tidigt stadium och bättre rikta behandlingen till varje enskild patient.

775.000, - till forskning inom immunoterapibehandling av patienter med tjocktarmscancer

Professor, Överläkare Ismail Gögenur, Kirurgiska Avdelningen, Center for Surgical Science (CSS), Själlands Universitetshospital (SUH), Institutionen för Klinisk Medicin, Köpenhamns Universitet.

 

Med stöd från NEYE-Fonden kommer vi att genomföra en klinisk studie för att undersöka effekten och säkerheten av immunoterapi för patienter med tjocktarmscancer av typen dMMR. Vi kommer att inkludera 85 patienter med lokaliserad tarmcancer. Alla patienter kommer att genomgå immunoterapi innan de opereras för att ta bort sin cancertumör. Vi kommer att utveckla biomarkörer baserade på analys av blod- och vävnadsprover. CT-skanningar och endoskopiska undersökningar kommer att användas för att förutsäga behandlingseffekten och identifiera vilka patienter som kommer ha störst nytta av immunoterapin.

Vi känner ännu inte den slutliga effekten av immunoterapin för denna patientgrupp. Som en del av standardbehandlingen kommer patienterna därför att opereras för att ta bort cancertumören efter behandlingen. Men perspektiven för studien är lovande både för nuvarande och framtida patienter.

Vi förväntar oss att immunoterapin kan få cancertumören att försvinna helt eller minska i storlek, samtidigt som risken för återfall efter operationen minskar. På sikt förväntas studien leda till en större uppföljningsstudie där vi kan erbjuda immunoterapi utan efterföljande operation för gruppen av patienter med tjocktarmscancer av typen dMMR.

470.000, - till finansiering av biobank och forskning om hjärntumörer hos barn

Professor i Pediatri, Dr. Med. Kjeld Schmiegelow.

En nationell biobank för barn med hjärntumörer har etablerats i Danmark under en femårsperiod med den första donationen år 2019 och den sista i slutet av 2023. Den totala budgeten är 9,7 miljoner danska kronor. Biobanken är av grundläggande betydelse för förståelsen av sjukdomen och fortsatt forskning. Genom en biobank där vävnad systematiskt tas från alla barn med hjärntumörer ges möjlighet att skapa en individuell biologisk profil för varje patient. Detta möjliggör förbättrad diagnos och riktad behandling för varje individ.

Hjärntumörer som drabbar barn omfattar över 100 olika typer, var och en med sin egen biologiska profil. Biobanken utgör en källa till biologiskt material för forskning med målsättningen att hitta nya och bättre behandlingsmetoder i framtiden. Etableringen av en nationell biobank innebär även möjligheten att delta i internationellt samarbete med utländska biobanker.

470.000, - till forskning kring kliniska tester av motion i cancerbehandling

Professor och Vice-Direktör Per Thor Straten, Center for Cancer Immunotherapy (CCIT), Hematologiavdelningen, Herlev Sjukhus i Danmark

Träning spelar en allt viktigare roll i cancerbehandlingen, vanligtvis med syftet att förbättra fysisk kapacitet och funktion, samt öka muskelstyrka och livskvalitet. Vi och andra har emellertid visat att träning har en påfallande effekt på tillväxten av cancerceller - en effekt som förmedlas genom träningens påverkan på immunsystemet, vilket mobiliserar det för en mer effektiv attack mot cancercellerna.

Vi har initierat en klinisk prövning av denna princip på patienter med lungcancer och kommer i detta projekt, stött av NEYE-Fonden, att undersöka patienternas immunsystem för dess förmåga att mer effektivt rikta attacken mot cancercellerna.

380.000, - till forskning inom diagnostik av cancer i bukspottskörteln

Läkare, ph.d. Sidsel Christy Lindgaard, Avdelning för cancerbehandling, Herlev och Gentofte Sjukhus

Med detta projekt, stöttat av NEYE-Fonden, avser vi att identifiera en grupp proteiner i blodet som kan hjälpa till att diagnosticera patienter med cancer i bukspottkörteln.

Nästan 1 200 danskar får varje år diagnosen cancer i bukspottkörteln, vilket är den cancerform med högst dödlighet. Endast knappt 20% av patienterna kan opereras, vilket är den enda potentiellt botande behandlingen. Om cancertumören är liten vid operationsingreppet finns goda chanser till överlevnad, och 83% av dessa patienter är fortfarande i livet fem år efter ingreppet. De övriga patienterna diagnosticeras med avancerad sjukdom, vilket innebär att endast lindrande och livsförlängande behandlingar är möjliga, och med begränsad effekt. Dessa patienter har en femårsöverlevnad på mindre än 10%.
Tidig diagnos är därför avgörande för patienter med cancer i bukspottkörteln. I tidigare studier har vi undersökt proteiner i blodet för just detta ändamål och uppnått goda resultat. Med detta projekt kommer vi att undersöka och förhoppningsvis bekräfta dessa resultat hos patienter med små tumörer, vilka är de patienter som kan opereras och därmed få möjlighet till bot.

Studien involverar experter från hela Danmark och projektet bedöms vara mycket innovativt med stora framtidsutsikter för att kunna upptäcka cancer i bukspottkörteln i ett tidigt skede.

325.000,- till forskning inom behandling av patienter med akut myeloisk leukemi (AML)

Överläkare, Dr. Med. Assoc. Professor Kim Theilgaard-Mönch, Avdelningen för blodsjukdomar, Centrum för cancer- och organsjukdomar, Rigshospitalet i Köpenhamn.

Endast 10% av blodcancerpatienter (AML) som inte tål eller har effekt av intensiv kemoterapi lever efter 2 år. Tillägg av venetoclax till standard azacitidinbehandling ökar markant överlevnaden för dessa patienter, men kombinationsbehandlingen har också fler biverkningar. Vår AML-studie kommer (med stöd från NEYE-fonden) att optimera doseringen av venetoclax/azacitidinbehandling för att minska biverkningarna och förbättra livskvaliteten, samtidigt som den goda behandlingseffekten bibehålls. Studien inkluderar även laboratorieförsök med AML-patientceller för att identifiera nya läkemedelskombinationer som dödar behandlingsresistenta cancercellstamceller och testas vidare i kliniska studier för att förbättra AML-behandlingen i Danmark.

140.000,- till forskning om lymfkörtelmetastaser hos patienter med tidig tarmcancer.

Läkare, doktorand Anders Lyng Ebbehøj, Magtarmcenter K, Bispebjerg Sjukhus

Syftet med detta projekt som är stöttat av NEYE-Fonden, är att hitta mer effektiva metoder för att upptäcka spridning till lymfkörtlarna hos patienter med tidig tarmcancer. På så vis kan majoriteten av patienterna behandlas med skonsammare operationer och undvika allvarliga komplikationer.

Patienter med tidig tarmcancer utan spridning till lymfkörtlarna (lymfkörtelmetastaser) kan botas genom att avlägsna cancertumören, medan patienter med spridning till lymfkörtlarna måste behandlas med en mer omfattande operation. Risken för spridning till lymfkörtlarna är endast 10 %, men eftersom det inte finns exakta metoder för att upptäcka spridningen, behandlas majoriteten av patienterna med den mer omfattande operationen, trots att de möjligtvis hade kunnat undvika den.

I detta projekt kommer vi att använda genanalyser på cancertumörer från patienter som tidigare har opererats för tidig tarmcancer för att undersöka om det går att definiera en profil av gener som uttrycks i högre eller lägre grad hos patienter med spridning till lymfkörtlarna. En sådan genprofil skulle kunna förutsäga om patienter med tidig tarmcancer har denna spridning och därmed spara majoriteten av patienterna från operationer som medför risk för allvarliga komplikationer, som till exempel stomi.

35.000, - till forskning om biomarkörer som kan hitta rätt behandling för varje patient.

Forskarstuderande (Ph.d.), Simone Stensgaard, Blodprover och Biokemi, Aarhus Universitetshospital

Lungcancer är den mest dödliga cancerformen globalt sett och det finns ett behov av bättre biomarkörer som kan hjälpa till att hitta rätt behandling för varje patient. Ett område med stor potential inom biomarkörer är blodprover från cancerpatienter som innehåller fragment av DNA som härstammar från cancercellerna.

Dessa cancer-DNA-fragment kan ge information om sjukdomens omfattning, mutationer i cancercellerna och responsen på behandlingen. Tidigare forskning om cancer-DNA i blodbanan har fokuserat på linjära fragment, men nya studier visar att cancer-DNA även kan förekomma i cirkulär form. Denna forskning har hittills fokuserat på vävnadsprover, men eftersom vävnadsprovtagning är en invasiv procedur och är förknippad med risker för patienten är det inte möjligt att samla in dessa prover genom hela behandlingsförloppet. Vårt mål är att utvidga denna forskning till att inkludera blodprover, som utöver att vara mindre ingripande ger en helhetsbild av alla cancerceller i kroppen.

Med stöd från NEYE-Fonden kommer vi att rena cirkulärt cancer-DNA från blodprover från lungcancerpatienter. Vi kommer att undersöka om cirkulärt cancer-DNA kan användas som markör för respons på behandling. Denna kunskap kommer att kunna användas för att välja den mest effektiva behandlingen för varje patient, mäta behandlingseffekten under behandlingsförloppet och möjliggöra upptäckt av sjukdomsprogression tidigare än med en skanning.

30.000, - till forskning för en bättre förståelse av samspelet mellan avreglering av mikro-RNA och cancerutveckling.

Ph.d.-studerande Asta Mannstaedt Rasmussen från Molekylär Medicinsk Avdelning vid Aarhus Universitetssjukhus.

Under cancerutveckling sker förändringar i närvaron av små reglerande RNA-molekyler kallade mikro-RNA, vilket kan påverka cellfunktionerna. Dock har vi fortfarande begränsad insikt i hur mikro-RNA:s aktivitet förändras i enskilda cancerceller samt hur den förändras över tid.
Under det senaste decenniet har nya metoder utvecklats för att detektera geners uttryck på enkelcellnivå, men små RNA kan generellt sett inte observeras. I stället kan statistiska modeller möjliggöra förutsägelse av mikro-RNA-aktivitet över celler.

I denna studie, som stöds av NEYE-Fonden, hoppas vi på att uppnå en ny och djupare förståelse för mikro-RNA, deras förekomst, samt deras roller under celldifferentiering och deras avreglering under cancerutveckling. Detta är särskilt relevant eftersom dessa RNA tidigare har visat potential som möjliga prognostiska och diagnostiska markörer. Vi kommer med detta projekt att bidra genom att skapa ett statistiskt verktyg för att undersöka aktiviteten hos små reglerande RNA i cancer. En bättre förståelse av samspel mellan avreglering av mikro-RNA och cancerutveckling kan ge upphov till nya prognostiska metoder.

Bidraget från NEYE-Fonden hjälper även till med att stödja en utlandsvistelse vid avdelningen för statistik vid University of British Columbia. Målet med vistelsen utomlands är att ta med ny kunskap om hur vi representerar och konstruerar statistiska modeller över komplexa biologiska system.